Ibland känns det jobbigt, att sitta här utan att veta vad jag vill bli eller jobba med. Utan framtidsplaner, känns som så många i min närhet har hela livet klart för sig, de skaffar barn, förlovar sig. Utbildar sig till drömjobbet och går ut med toppbetyg.

Och så sitter jag här, utan godkända betyg från gymnasiet, utan planer. Känns som tiden flyger iväg och alla tjatar hur viktigt det är med utbildning och bra jobb.

Varför var inte jag den tjejen som hade livet bestämt hur mig, som valde ett bra gymnasie, som gick ut med toppbetyg och som pluggade vidare på universitet? Varför kämpade jag inte på och bet ihop även om det var jobbigt?

Istället bröt jag ihop, sket i allt som hade med skolan att göra. Gick ut med IG i dom enda ämnena som egentligen är viktiga. Tom min häst orkade jag inte med utan lämnade bort till andra mer än jag borde ha gjort. Vad fasen var det som gick fel egentligen, varför blev mitt liv såhär och alla andra runt omkring mig lyckas perfekt med sina liv.

Visst jag har världens bästa kille jag aldrig vill ska försvinna, men ibland önskar jag att saker var annorlunda, att mitt liv vore annorlunda. Att jag vore nöjd med mig själv istället för att bryta ihop över att jag ätit ett äpple för mycket. Jag vet ju egentligen att det är dumt, att jag inte borde tänka och analysera allt så mycket.
Men det enda jag vill är ju att bli nöjd, att få kontrollen.